Det finns ganska många olika sorters klockor och slagverk. Alla skiljer de sig åt till en viss del, men de fyller ändå samma funktion. Klocker har använts av människor under flera tusen år och det finns ett samband med klocker och hur länge människan kunnat gjuta och tillverka olika legeringar mellan olika metaller. Detta kan man förstå genom att se på de stora kyrkklockorna. I forntiden användes sådana klocker av egyptier, assyrier, greker, romare, kineser och övriga asiatiska folkslag men klockernas ursprung är ändå från Mellanöstern. Där har man funnit den äldsta klockan i världen, vid en utgrävning av den gamla assyriska staden Nineve vid floden Tigris norr om Mosul. Den klockan uppskattades vara ungefär 3000 år gammal och gjuten i brons cirka 8 centimeter hög. Innan urverket uppfanns var detta metoden för att märka ut tid med ljud och slag.
Att mäta tid hör dock ihop med klocker och tidmätare är i sig en av människans äldsta uppfinningar. Det har funnits en mängd olika anordningar för att mäta tid under en lång tid och som exempel på det är soluret, där skuggan som kastas av solens sken använts. Den tekniken är från år 3000 f. Kr. Timglaset mäter också tiden, där finkornig sand rinner genom en trång öppning och efter en viss bestämd tid rinner sanden ut och timglaset måste vändas för att på nytt starta tidräkningen. Man vet inte med säkerhet när uret uppfanns, men det rör sig om många hundra år tillbaka i tiden. Det första uret med fjäder kom år 1427 och det första automatiska uret kom år 1923.
Ur i dag kan vara dels digitala, dels analoga. Digitala urverk på klocker visar tiden i siffror, antingen 24 timmars eller 12 timmars. Man kan utläsa antingen AM (ante meridiem) eller PM (post meridiem) som står för förmiddag respektive eftermiddag. Ett urverk som är analogt visar däremot tiden med hjälp av visare på en urtavla. Då handlar det nästan i alla fall om 12 timmarsformat och hos de flesta urverk rör sig visarna åt det håll som på det norra halvklotet är medsols.
Oavsett hur en klocka ser ut handlar funktionen alltid om att bestämma tid. I en slagklocka är det till exempel en form av hammare som slår på den under bestämda tidsintervall och om det är en klocka med urverk ger dess mekanisk ifrån sig vissa ljud, också här på bestämda tidsintervall. Till exempel kan det vara vid varje hel- eller halvtimme. Gökur har ju som bekant en gök som poppar ut och signalerar ett tidslag med hjälp av enkel ljudsignal. Om man är synskadad finns också speciellt tillverkade klocker av två huvudtyper; i den första kan skyddsglaset öppnas alternativt saknas varvid visarna är robust utförda. På så vis kan den synskadade känna visarnas lägen med fingrarna för att ungefär utröna tiden på dygnet. Typ nummer två är en modernare variant som anger tiden i timmar och minuter med inspelat/syntetiskt tal. Utöver dessa finns också tidtagarur och kronografer, dessa för att mäta tidsintervall.